Välkommen till Nordsvenska Bangolfförbundet
Filtbanor.
I norr finns filtbanor (tävligsbanor) i Gällivare, Skellefteå, Umeå, Ö-vik, Sollefteå och Skönsberg.
Underlaget består av en grön filtmatta och olika kombinationer av hinder. Det vanligaste är att banan är byggd av trä med träsarger, men sedan några år tillbaka finns en variant, som är gjuten betong, med filt på och sargerna är av stål. Denna filtbana kallas i dagligt tal NIFO-Steel och återfinns bland annat i Skönsberg.
Det unika är att den här bantypen nästan bara finns i Sverige, Finland och Norge. 2017 slogs för övrigt nytt världsrekord på filt av en svenk, Fredrik Persson på VM i Kroatien - 20 slag på 18 banor!!
I Ö-vik finns en filtanläggning, men den är inte öppen för allmänheten. Sommartid tränas det och tävlas det i Furuparken och vintertid tränas det inomhus i källaren på EFS i Gullänget som har sex banor, som kan byggas om till 18 olika varianter.
Europabanor kallas oftas för EB.
Den nordligaste tävlingsbanan med 18 hål finns i Umeå. Skellefteå har sen vintern 2021 en inomhusanläggning med 12 banor, för att kunna träna vintertid.
EB är oftast av en slags betongplatta, tidigare eternit och har ett standardiserat utseende med ett urval av de bantyper som är godkända. De är 6,25 meter långa och vid tävling är allt utom ett slag en miss.
Unikt för EB är att man inte får sätta sin fot på banan, varken amatör eller tävlingsspelare. Dels är tävlingsreglerna sådana, men främsta anledningen är att den inte tål det, då skivorna kan spricka och så blir de lätt smutsiga. Sen är slaget oftast väldigt lös, ungefär som man puttar på en grön filtbana. Att spela EB går ofta fortare än filt, då det är lättare att komma igenom och det blir färre slag.
EB är ett mästerskapsunderlag och absolut vanligast i alla europeiska länder utanför Norden. Nästan alla mästerskap spelas på två olika underlag, varav EB, nästan alltid är ett av dessa. EB räknas som ett hårt underlag, där bollarna får stor betydelse.
Betongbanor.
Finns inte inom distriktet. Den nordigaste banan finns i Tantolunden i Stockholm, men den bana som anses finast är i Skogall, på Hammrö en bit utanför Karlstad. Ytterligare betongbanor finns i Akalla i Stockholm, Askim i Göteborg och Jönköping.
Underlaget består av betong, med stålsarger och i jämförelse med EB-banor är dessa betydligt längre. Betonganläggningar är helt standardiserade och banordningen ser alltid likadan ut. Räknas som ett hårt underlag.
Det unika med betong är att bana 7 alltid är en "långgolf", där slaget och klubban man använder, påminner mer om vanlig golf.
MOS ( Minigolf Open Standard)
I norr finns MOS-banor i Ö-vik (city) och i Sundsvall (Granlo).
MOS-banor eller äventyrsbanor som de är mer kända som består av konstgräs som underlag och olika hinder i form av stenar mm. De är ofta byggda med olika lutning och backar. Här finns betydligt större variation och betydligt större frihet att utforma anläggningen.
Det är den enda bantyp, där man ofta bara spelar med en boll och den liknar en långgolfboll. Många väljer att spela med en klubba utan gummi en sk putter.
Det här är de enda underlaget som har eget SM, EM och VM.